Vanliga näringsbrister – vilka är mest förekommande?

Vitaminer och mineraler behövs för att kroppen ska fungera som den ska. De är bland annat involverade i energiomsättning, immunförsvar, nervsystem, muskelfunktion, blodbildning och hormonell reglering.
Trots att många har tillgång till en varierad kost kan vissa näringsämnen vara svåra att få i sig tillräckligt av. Behovet kan dessutom variera beroende på exempelvis ålder, kostvanor, fysisk aktivitet och livssituation.
Men vilka näringsämnen är det egentligen vanligt att få i sig för lite av?
Järn
Järn behövs bland annat för bildningen av hemoglobin, som transporterar syre i blodet. Järn är också viktigt för normal energiomsättning och normal kognitiv funktion.
Låga järndepåer kan förekomma hos exempelvis personer som har stora menstruationsblödningar, gravida och personer som äter en kost med begränsat intag av järnrika livsmedel.
Livsmedel som innehåller järn är bland annat kött, lever, baljväxter, frön och fullkornsprodukter.
Ferritin används ofta som ett mått på kroppens järndepåer och kan analyseras med blodprov.
D-vitamin
D-vitamin har betydelse för bland annat immunsystemet, muskelfunktionen och kroppens omsättning av kalcium och fosfor.
I Sverige är solen en viktig källa till D-vitamin under sommarmånaderna, medan möjligheten att bilda D-vitamin i huden är betydligt mindre under årets mörkare period.
D-vitamin finns även i vissa livsmedel, exempelvis fet fisk och berikade produkter.
B12
Vitamin B12 behövs bland annat för normal blodbildning, nervsystemets funktion och normal energiomsättning.
Personer som äter vegansk kost behöver vara särskilt uppmärksamma på sitt B12-intag eftersom vitaminet främst finns naturligt i animaliska livsmedel. B12 kan därför behöva tillföras genom berikade livsmedel eller kosttillskott.
Även vissa andra grupper kan ha svårare att få i sig eller ta upp tillräckligt med B12.
Folat
Folat, eller vitamin B9, behövs bland annat för celldelning och normal blodbildning.
Folat finns framför allt i exempelvis gröna bladgrönsaker, baljväxter, frukt och fullkornsprodukter.
Behovet av folat är särskilt viktigt under graviditet, då folat bidrar till normal vävnadstillväxt hos den gravida.
Jod
Jod behövs för normal produktion av sköldkörtelhormoner och för sköldkörtelns normala funktion.
I Sverige är joderat salt en viktig källa till jod. Även fisk, skaldjur och mjölkprodukter kan bidra till intaget.
Personer som använder lite salt eller väljer bort joderat salt kan behöva vara extra uppmärksamma på sina jodkällor.
Kalcium
Kalcium behövs bland annat för att bibehålla normal benstomme och normala tänder. Mineralet har även betydelse för muskelfunktion och nervsystemets normala funktion.
Mjölk och mejeriprodukter är vanliga kalciumkällor, men även exempelvis berikade växtbaserade drycker, vissa gröna grönsaker och sesamfrön kan bidra.
Magnesium
Magnesium är involverat i många processer i kroppen och bidrar bland annat till normal muskelfunktion, normal energiomsättning och nervsystemets normala funktion.
Magnesium finns bland annat i nötter, frön, fullkornsprodukter, baljväxter och gröna bladgrönsaker.
Ett varierat intag av dessa livsmedel bidrar till att täcka kroppens behov.
Selen
Selen är ett spårämne som bland annat bidrar till immunsystemets normala funktion och till att skydda cellerna mot oxidativ stress.
Hur mycket selen som finns i växtbaserade livsmedel kan variera beroende på var grödorna har odlats, eftersom jordens selenhalt skiljer sig mellan olika områden.
Fisk, skaldjur, ägg, kött och vissa nötter är exempel på livsmedel som kan bidra med selen.
Zink
Zink behövs bland annat för immunsystemets normala funktion, normal syra-basbalans och normal omsättning av kolhydrater, fett och makronäringsämnen.
Zink finns exempelvis i kött, skaldjur, mejeriprodukter, frön och baljväxter.
Personer som äter en helt växtbaserad kost kan behöva vara extra uppmärksamma på sitt zinkintag, eftersom zink från växtbaserade livsmedel generellt har lägre biotillgänglighet.
Varför kan näringsbrister uppstå?
En näringsbrist kan ha många olika orsaker. Det handlar inte alltid om att man äter ”fel”.
Några faktorer som kan påverka näringsstatus är:
- En ensidig eller begränsad kost
- Lågt energiintag
- Vegansk eller vegetarisk kost utan rätt planering
- Graviditet och amning
- Hög fysisk aktivitetsnivå
- Hög ålder
- Stora menstruationsblödningar
- Vissa sjukdomar eller mediciner
- Problem med matsmältning eller upptag av näringsämnen
Det är därför viktigt att se till helheten när man funderar på om man får i sig tillräckligt med näring.
Kan man märka själv om man har en näringsbrist?
I vissa fall kan kroppen ge signaler som gör att man börjar fundera på sin näringsstatus. Trötthet, förändrad ork eller andra symtom kan dock ha många olika orsaker och behöver inte betyda att man har en specifik vitamin- eller mineralbrist.
Det går därför inte att fastställa en näringsbrist enbart utifrån symtom.
Vid misstanke om brist kan vården bedöma om blodprover eller andra undersökningar är lämpliga.
Kosten är grunden
Det bästa sättet att få i sig de flesta vitaminer och mineraler är genom en varierad och näringsrik kost.
För många kan det vara hjälpsamt att regelbundet variera mellan exempelvis:
- Grönsaker och rotfrukter
- Frukt och bär
- Fullkornsprodukter
- Baljväxter
- Nötter och frön
- Fisk och skaldjur
- Ägg
- Kött eller andra proteinrika alternativ
- Berikade livsmedel
Kosttillskott kan vara motiverat i vissa situationer, men behovet är individuellt. Mer är inte alltid bättre, och höga doser av vissa vitaminer och mineraler kan vara olämpliga.
Vill du veta mer om din näringsstatus?
Om du upplever återkommande trötthet, har en begränsad kost eller helt enkelt vill lära dig mer om kost och näring kan det vara värdefullt att titta på helheten.
På NL Nutrition hittar du information och tjänster inom kost, näring, hälsa och näringsanalyser.
Vill du lära dig mer om hur kost och näring kan påverka kroppen? Utforska NL Nutrition och läs mer om våra tjänster och analyser.