Vad är kortisol?

Kortisol är ett av kroppens viktigaste hormoner och spelar en central roll i hur vi hanterar stress, reglerar energi och upprätthåller kroppens balans. Hormonet har ofta fått ett dåligt rykte eftersom det förknippas med stress, men kortisol är faktiskt helt nödvändigt för att kroppen ska fungera normalt.

Men vad är egentligen kortisol, vad gör hormonet i kroppen och vad händer när kortisolnivåerna påverkas?

Vad är kortisol?

Kortisol är ett steroidhormon som bildas i binjurebarken, de små körtlar som sitter ovanpå njurarna. Produktionen av kortisol styrs bland annat av kroppens så kallade HPA-axel, som består av hypotalamus, hypofysen och binjurarna.

När kroppen uppfattar en situation som stressande skickas signaler genom HPA-axeln som leder till att binjurarna ökar produktionen av kortisol.

Kortisol är alltså en del av kroppens naturliga stressystem.

Vad gör kortisol i kroppen?

Kortisol har många olika funktioner. Några av de viktigaste är:

1. Hjälper kroppen att hantera stress

Vid stress behöver kroppen snabbt kunna anpassa sig. Kortisol bidrar till att göra energi tillgänglig så att kroppen kan hantera den situation som uppstått.

Det är en helt normal och viktig reaktion.

Problemet är framför allt när kroppen utsätts för långvarig stress utan tillräcklig återhämtning.

2. Påverkar blodsockret

Kortisol hjälper kroppen att hålla blodsockret på en nivå som gör att hjärnan och musklerna har tillgång till energi.

Hormonet kan bland annat stimulera levern att producera och frisätta glukos när kroppen behöver mer energi.

3. Påverkar ämnesomsättningen

Kortisol är involverat i kroppens omsättning av kolhydrater, fett och protein. Hormonet hjälper kroppen att anpassa energianvändningen efter situationen.

4. Påverkar immunförsvaret och inflammation

Kortisol har en naturlig reglerande effekt på immunförsvaret och kroppens inflammatoriska processer.

Det är en av anledningarna till att syntetiska kortisol-liknande läkemedel, så kallade kortikosteroider, används inom sjukvården vid vissa inflammatoriska och immunrelaterade tillstånd.

5. Påverkar blodtrycket

Kortisol bidrar till regleringen av blodtryck och blodkärlens funktion. En välfungerande kortisolreglering är därför viktig för kroppens cirkulation.

Kortisol följer en dygnsrytm

Kortisol produceras inte i samma mängd under hela dygnet. Hormonet följer normalt en dygnsrytm.

Hos de flesta är kortisolnivåerna högre på morgonen och sjunker sedan successivt under dagen. Nivåerna är vanligtvis lägre på kvällen och natten.

Detta är en del av kroppens biologiska klocka och hjälper oss bland annat att vara vakna och alerta under dagen och förbereda kroppen för vila på natten.

Därför kan sömn, ljus, fysisk aktivitet, måltider och stress påverka kortisolrytmen.

Kortisol och långvarig stress

Kortvarig stress är en naturlig del av livet. Kroppen är byggd för att kunna öka kortisolproduktionen när vi behöver mobilisera energi.

Vid långvarig stress kan däremot kroppens stressystem påverkas. Det betyder inte att man enkelt kan säga att någon har ”för högt kortisol” enbart utifrån symtom, eftersom kortisolregleringen är komplex och påverkas av många faktorer.

Stress kan bland annat påverka:

• sömn
• energi och ork
• koncentration
• aptit
• blodsockerreglering
• återhämtning
• immunförsvarets funktion

Det är därför viktigt att se stress, sömn, kost, fysisk aktivitet och återhämtning som delar av en helhet.

Kortisol och sömn

Kortisol och sömn har ett nära samband. Normalt ska kortisol vara högre under dagens tidigare del och lägre på kvällen.

En regelbunden dygnsrytm, dagsljus på morgonen, fysisk aktivitet och goda sömnvanor kan vara viktiga delar av kroppens normala dygnsreglering.

Även om en stressig period kan påverka sömnen betyder det inte automatiskt att kortisol är den enda orsaken. Sömnproblem kan ha många olika orsaker.

Vad kan påverka kortisol?

Flera faktorer kan påverka kroppens kortisolproduktion och dygnsrytm, bland annat:

• långvarig stress
• sömnbrist
• fysisk aktivitet
• infektion och sjukdom
• energibrist
• alkohol
• koffein
• psykisk belastning
• skiftarbete och förändrade dygnsrytmer

Även vissa läkemedel och medicinska tillstånd kan påverka kortisolnivåerna.

Kortisol är inte ett ”dåligt” hormon

Det är viktigt att komma ihåg att kortisol inte är något hormon som kroppen behöver bli av med.

Vi behöver kortisol för att kunna:

• vakna och vara alerta
• mobilisera energi
• hantera stress
• reglera blodsocker
• påverka blodtryck
• reglera inflammatoriska processer
• anpassa kroppen till olika belastningar

Det är framför allt balansen och regleringen över tid som är viktig.

Hur kan man stötta en hälsosam kortisolrytm?

Det finns ingen enskild mat eller kosttillskott som ”balanserar kortisol” för alla. Däremot finns det flera grundläggande vanor som kan stödja kroppens normala dygnsrytm och återhämtning.

Försök att:

Prioritera sömnen. Regelbundna sovtider och tillräckligt med sömn ger kroppen bättre förutsättningar för återhämtning.

Få dagsljus på morgonen. Ljuset hjälper till att styra kroppens biologiska klocka.

Ät näringsrik mat. En varierad kost med tillräckligt med energi, protein, fett, kolhydrater, vitaminer och mineraler ger kroppen de byggstenar den behöver.

Var fysiskt aktiv. Regelbunden motion är positiv för både stresshantering och sömn, men mycket hård träning utan tillräcklig återhämtning kan också vara en belastning.

Planera in återhämtning. Vila är inte bortkastad tid. Kroppen behöver perioder med lägre belastning för att kunna återhämta sig.

Se över koffein och alkohol. För vissa personer kan framför allt mycket koffein eller alkohol påverka sömn och återhämtning.