Känner du dig trött, orkeslös eller har svårt att koncentrera dig trots att ditt blodvärde verkar vara normalt?

Då kan det vara intressant att titta på ferritin.

Ferritin är ett protein som lagrar järn i kroppen och ferritinvärdet i blodet används som en markör för kroppens järndepåer. Ett lågt ferritin kan därför vara ett tecken på att kroppens järnförråd börjar bli uttömda, även innan en tydlig järnbristanemi har utvecklats.

Vad är ferritin?

Ferritin fungerar ungefär som kroppens järnlager.

En stor del av kroppens järn finns bundet till hemoglobin, som finns i de röda blodkropparna och behövs för att transportera syre. Men kroppen behöver också lagra järn för att kunna använda det när behov uppstår.

Ferritin är ett av de viktigaste proteinerna som lagrar detta järn.

När järndepåerna minskar kan ferritinvärdet sjunka.

Lågt ferritin betyder inte alltid blodbrist

Det här är en viktig skillnad.

Järnbrist och blodbrist är inte exakt samma sak.

Järnbrist kan utvecklas stegvis. Till en början kan kroppens järndepåer minska samtidigt som hemoglobinvärdet fortfarande ligger inom referensintervallet.

Det innebär att en person kan ha låga järndepåer utan att ha utvecklat järnbristanemi.

Om järnbristen fortsätter kan hemoglobinet senare påverkas och blodbrist utvecklas.

Därför kan ferritin ge viktig information som inte alltid syns genom att enbart titta på Hb.

Vilka symtom kan lågt ferritin ge?

Symtomen varierar från person till person och lågt ferritin är inte i sig en diagnos som förklarar alla symtom.

Men vid järnbrist kan man bland annat uppleva:

• Trötthet och orkeslöshet
• Sämre fysisk uthållighet
• Koncentrationssvårigheter
• Huvudvärk
• Yrsel
• Frusenhet
• Hjärtklappning
• Andfåddhet vid ansträngning
• Håravfall
• Sköra naglar

Det är viktigt att komma ihåg att dessa symtom kan ha många olika orsaker. Därför behöver de bedömas tillsammans med provsvar och övrig hälsa.

Varför kan ferritin bli lågt?

Det finns flera möjliga orsaker till låga järndepåer.

1. För lite järn från kosten

Om kosten under en längre tid innehåller för lite järn kan kroppens järndepåer gradvis minska.

Järn finns exempelvis i kött, fisk och skaldjur samt i växtbaserade livsmedel som baljväxter, nötter, frön och fullkornsprodukter.

Det är dock skillnad på hemjärn och icke-hemjärn. Järnet från animaliska livsmedel tas generellt upp lättare än järn från växtbaserade källor.

2. Blodförlust

Blodförlust är en vanlig orsak till järnbrist.

Hos menstruerande kvinnor kan rikliga menstruationer bidra till att järnförråden gradvis minskar.

Även annan blödning kan orsaka järnbrist och bör utredas.

3. Ökat behov

Under vissa perioder i livet kan järnbehovet öka. Exempelvis kan graviditet innebära ett ökat behov av järn.

Även personer som tränar mycket kan behöva vara uppmärksamma på sin järnstatus, särskilt om kosten eller andra faktorer gör att järnintaget blir otillräckligt.

4. Nedsatt upptag

Det räcker inte alltid att få i sig tillräckligt med järn. Kroppen måste också kunna ta upp det.

Olika faktorer kan påverka järnupptaget, bland annat mag- och tarmproblem och vissa läkemedel.

Även kosten kan påverka upptaget. Exempelvis kan kaffe och te i samband med måltid minska upptaget av icke-hemjärn.

Vitamin C kan däremot förbättra upptaget av icke-hemjärn.

Vad är ett normalt ferritinvärde?

Det finns inget enda ferritinvärde som passar alla.

Referensintervallen kan skilja sig mellan olika laboratorier och ferritin behöver dessutom tolkas tillsammans med andra blodprover och personens situation.

Ett ferritinvärde bör därför inte bedömas helt isolerat.

Vid misstanke om järnbrist kan vården exempelvis titta på ferritin tillsammans med hemoglobin och andra järnrelaterade analyser.

Ferritin kan påverkas av inflammation

Ferritin är lite speciellt eftersom det inte bara påverkas av kroppens järndepåer.

Ferritin är också ett akutfasprotein, vilket innebär att nivåerna kan stiga vid inflammation eller infektion.

Det betyder att ferritin ibland kan se normalt eller förhöjt ut trots att järnstatus behöver bedömas närmare.

Därför är det viktigt att tolka provsvaret i sitt sammanhang.

Ska man ta järntillskott om ferritin är lågt?

Det beror på orsaken och den individuella situationen.

Järn är ett viktigt näringsämne, men mer järn är inte automatiskt bättre. För höga järnnivåer kan också vara problematiska.

Vid konstaterad järnbrist behöver man därför inte bara fundera på hur järndepåerna ska fyllas på, utan också varför de har blivit låga.

Om orsaken exempelvis är rikliga menstruationer, blodförlust eller problem med upptaget behöver även detta uppmärksammas.

Järntillskott kan vara aktuellt vid järnbrist, men vilken behandling och dos som är lämplig bör bedömas individuellt.

Kan kosten hjälpa till att bygga upp järndepåerna?

Ja, kosten är en viktig del av järnförsörjningen.

Exempel på järnrika livsmedel är:

• Kött
• Lever och andra inälvsmat
• Fisk och skaldjur
• Ägg
• Linser och bönor
• Pumpafrön
• Nötter
• Fullkornsprodukter
• Gröna bladgrönsaker

För den som främst äter växtbaserat blir det extra viktigt att tänka på både järnintaget och faktorer som påverkar upptaget.

Att kombinera järnrika växtbaserade livsmedel med C-vitaminrika livsmedel kan vara ett enkelt sätt att förbättra upptaget av icke-hemjärn.

Lågt ferritin är en signal att ta på allvar

Ett lågt ferritin kan vara kroppens signal om att järndepåerna är små.

Det betyder inte automatiskt att du har blodbrist, och det betyder inte heller att järnbrist är den enda möjliga orsaken till exempelvis trötthet eller håravfall.

Men ett lågt ferritin är något som kan vara värt att följa upp, särskilt om du samtidigt har symtom.

Det viktiga är att se hela bilden och försöka förstå varför järndepåerna är låga.

Sammanfattning

Ferritin används som en markör för kroppens järndepåer. Ett lågt ferritin kan tyda på att järnförråden är låga, även om hemoglobinet fortfarande är normalt.

Möjliga orsaker är bland annat otillräckligt järnintag, blodförlust, ökat behov eller nedsatt upptag.

Har du lågt ferritin är det därför klokt att inte bara fokusera på att höja siffran, utan också försöka förstå varför järndepåerna har blivit låga från början.

Om du har tydlig trötthet, andfåddhet, hjärtklappning, yrsel eller andra besvär bör du kontakta vården för individuell bedömning.